Hjärntumör
Men ja, många många timmar senare vart operationen slut.
Det var väl av rädsla. men ändå. De kändes & det känns än idag. Blir väldigt lätt rädd i nya situationer & vid nya möten med människor.
Jag tror inte att jag riktigt förstod vad det innebar då? Kanske?
Men oj, det är nog det enda jag får fram.
kramar om <3
Nej jag har inte hoppat över en endaste rad!
Gud vad hemskt att dom mobbade dig på det viset! Och ännu värre kan jag tycka att dom även mobbade dig för "cancerpstienten".
Jag hoppas att dom en dag ska förstå det hemska med denna sjukdom och att dom föralltid ska ångra sig.
Hur stor är risken att tumören ska flytta sig efter så lång tid?
Min underbara fina vän !! <3<3
Tårarna är i mina ögon än en gång,
Man tänker på allt man gått igenom &
var man är idag i livet !!
Min underbara fina vän <3<3
Du är & förblir en av mina finaste vänner <3<3
jag tycker det är fruktansvärt att dem mobbade dig så och jag kan inte minnas det. Hoppas aldrig jag sa något dumt, det ända jag kommer ihåg var att jag var avundsjuk på att du slapp skolan sålänge :-) och så tyckte jag du var fin i kort hår! tror inte man tänkte på allt det hemska du var med om då, förstod nog inte det alvarliga i det hela. kramar
Mobbing är så hemskt och skadar så djupt. Många kramar till dig för allt du behövt genomgå. Jag hoppas i slutändan att det endast gjort dig starkare!
Kramar
Annah
ingen fara vännen, jag förstod det och hoppas att du vet att du alltid kan höra av dig när du vill och orkar! =)
<3
kram
Starkt........jag skulle kunna ställa upp varenda en av de (ursäkta språket) ungdjävlarna som mobbade dig. Fy fasiken så elaka ungar kan vara.
Jag tackar för att du delade med dig till oss.
KRAM
Men jösses vilken resa:-(
Men vilken fantastisk fin och stark människa du är som orkar att skriva om detta.
Denna hemska mobbning, blir så frustrerad och arg när jag läser sådant:-(
Många kramar till dig vännen
usch jobbigt, men det är säkert en reaktion på allt som händer och såklart den vanliga 6års trotsen eller vet inte om man ska kalla det trots mer humör....i alla fall har selma mer humör än trots egentligen, i alla fall är den ganska mycket annorlunda om man tänker på tidigare trotsåldrar. Hoppas att Cornelia snart blir sitt vanliga jag! styrke kramar till er!
Åh, underbara vännen!! Tack för att du delar med dig av din gripande historia! Vad du har gått igenom! Ibland kan man nog inte förstå hur allvarligt sjuk man faktiskt var! Fick höra att det var riktigt tur att jag kom in till sjukhus när jag gjorde, nu när jag fick blodförgiftning. Massor av styrkekramar till dig fina!!
Jag läste från början till slut, och vad ska jag säga, vilken resa du har gjort och fy fan för dom som mobbade dig (blir ledsen över bara tanken) men det är du som är hjälten!! KRAM
Jag hoppar inte över <3
Älskade fina <3
Jag sänder dig en miljon värmande kramar för allt du gått igenom och går igenom!!
Jag gjorde en stor op när jag var 15 år.. då hittade de en stor tumör på min högra äggstock... så den togs bort tillsammans med "växten" som jag kallar den :)
Friskförklarades när jag var 20 men "rädslan" tror jag blir kvar för evigt... inte så mkt för min egen del MEN att någon av mina döttrar ska gå igenom samma sak :(
Och vad det gäller din EP... tänk på att hos mig är du trygg :) Det sitter liksom i min ryggrad <3
Bamsestor kram fina fina fina fina <3
Nä men gud.... Har läst varenda bokstav!
Så fruktansvärt med mobbare. Hur kan man?? Så hjärtlöst och elakt!
Gud så stark du är kvinna! Du är ju en förebild ska du veta!
Och så bra att allt gick bra ändå! Trost ep.
Styrkekramar till dig och det va starkt gjort att skriva och berätta detta för oss!
<3 DU verkar va en sån fin människa!
Ladda krafterna nu i helgen och ha det bara bra! Kan känns precis som du, iblnad behöver jag och Melvin en paus ifrån varandra oxå. Trots, bråk och tjafs tar mycket på krafterna.
KRAMAR!!!!
Men vännen vilken resa ni (du och dina mamma) har gjort. Kram fina <3
KLart att jag inte hoppar över vad du skriver, speciellt inte när du skriver om så viktiga saker.
Så starkt gjort av dig att klara detta. Det är ett under och inte klokt vad man överlever egentligen.
Men ungar, ungar är bra elaka ibland....nästan jämt ;)
Styrka till din mormor också nu som ligger och kämpar.
Hälsningar
Yohanna
Skyndar mig att titta in till dig och skicka en trevlig helg hälsning!
Har inte blivit många timmars sömn inatt =( och jag som blir så trött när jag kör bil. Kommer få kämpa för att inte somna... Nu ska det duschas, äta frukost, klä på kläder, packa det sista, packa in i bilen, handla...
Inte lätt då man är ensam. Hoppas barnen tänker samarbeta!
Ja det är energislukande att bråka med sina barn! Väldigt krävande! Bara att hoppas att trots perioden inte håller i sig så länge!
Stora kramar <3
<3 Ja fina <3 Det var bloggminglet jag tänkte på <3 Men även annars om vi möts någonstans <3
Jag önskar dig en underbar dag med många varma kramar
Det du skriver berör! Cancern ska besegras. Min syster har cancer och jag har en enorm rädsla för att mina barn ska vara drabbade.
Ha en go helg!
Så typiskt med mobbning bara för att man sticker ut. Har själv blivit mobbad så jag vet, men att du skulle fortsätta bli det och bli cancertjejen det är rent av elakt. Vad du har varit med om en hel del. Kram
Jag är aldeles rörd. Inte "cancer" vid 14-års ålder utan även bli mobbad.
Jag har aldrig varit allvarligt sjuk. Men mobbad. De är hårt och ligger en djupt i flera år.
Man är ju livrädd att något sådant ska hända ens barn eller någon närstående.
Kram kram
Åh, så starkt av dig. Var stolt över dig själv och din mamma. Kram!
oh vilken rörande hostoria.. Jag kan verkligen förstå din mammas oro och speciellt hur du måste ha mått, och i syunnerhet då du inte hade det lätt i skolan heller. Och vilken tur att do jgorde fel röntgen på dig !
Tack så mycket för dina kommentarer hos mig, vad roligt att du gillade min blogg :) Jag lägger till dig med, jag trivdes väldigt bra här också ;)
Visst var växasängen fin, och den var jag och köpte igår! Wiie! :)
KRAM
Oj, vilken berättelse! Vet inte vad jag ska säga, oj vilken mamma du har! OCh vad tuff du är!
Sv: Tack , natten har varit lugn!
Vilken berättelse och skönt att allt gick bra och att du i dag slipper flera rtg.
KRam
Sv: Tack så jätte mycket!
Det var så lite så!
Bra skrivet och kripande!:)
Tack ska du ha, natten blir nog lugn hoppas jag!
Sv: absolut inget svammel!
Ja ibland behöver man skriva ner saker för att berarbeta det för en själv..
Det som inte dödar en, gör en starkare!
men va hemskt och vilken CHOCK ! Det är ju sånt som inte ska hända - inte får hända, framför allt inte på en tonåring !?
snacka om att livet vänds upp och ned och får nog lära sig att inte ta allt för givet !!
Skönt att det det verkar finnas ett "lyckligt slut" på den historien, och starkt av dig att berätta om det !! Kramar
Väldigt starkt av dig att skriva och dela med dig av detta.
Skickar massor med kramar!!
Du har sannerligen prövats på många sätt så ung som du är... Förstår att detta som sker nu river upp minnen, känslor osv. Men ni verkar vara tre generationer starka, kloka och modiga kvinnor. Ni går ännu mer stärkta ur detta, både hoppas å tror jag <3 KRAM
Jag vet inte vad jag ska skriva för kommentar på detta... finns liksom inga ord kvar.. <jo, att jag är glad att du är med oss!
Oj, vilken pärs du har gått igenom!
Tack för att jag fick ta del av din historia....
Önskar dig en fin söndag!
Kramar
Hej gullet, tack för att du delar med dig din berättelse!! =) helt otroligt att du ser så glad ut på bilderna i dag. och hur positiv du låter i dina inlägg.
Att dom reta dig så är ju bara för hemsk, jag tycker ju att det är lärarna och föräldrarnas fel. Dom kunde förvarna och berätta mer om dig så andra barn lärde känna dig mer och därefter kanske hjälpa dig mer.
Men glad att du finns och att man hittat hit och se din fina sida och allt fint du skriver... både in din blogg och i min fast man varit lite disträ på sista tiden.=)
Kram på dig.
oj gumman.. vilken tragedi.. skönt att den inte växer eller flyttar på sig nu.. hoppas det fortsätter så.. :)
min mamma har med en hjärntumör, en snäll men den har tagit hennes hörsel och balans på höger sida.. hon har gjort 2 (tror jag det är) laserbehandlingar med dom får inte bort den..
kram gumman
vad gripande! tårarna rinner på mig men vilken lättnad att det gått så pass bra ändå! kram
Tårarna rinner när jag läser det här! Fy vad fruktansvärt, och som du skriver, man lider även med din mamma. Hemskt!
Och att barn kan vara så elaka det visste vi ju men det gör inte saken lättare.
Stora varma styrkekramar till dig!
Världens härligaste kram till dig Petra!
Styrka och välgång i allt du tar dig för!
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
Men vafan är det för sjuka människor. INGEN är värd mobbing eller ufrysning på något sätt. Men att efter en sån här grej komma tillbaka och det är ännu värre - jag tappar orden!
Och nej, jag har inte hoppat över en rad. Inte ett ord, snarare läst vissa meningar flera gånger om och om igen. Flera tårar trillade, och jag fick helt enkelt läsa igen...
Vad SKÖNT att allt slutat såhär bra <3
Lite sen kommentar...men bättre sent än aldrig.
Kul att det gått bra med op! Skönt o slippa MR. Ialla fall då du skrev inlägget.
Förstog du allvaret? Eller kom det efteråt - eller inte alls.