Vilken dag...

Ja du...
Glad att jag överlevde även denna dag.
Vaknade kl 07.00 av att min kära dotter vill upp... försökte länge med att nej de e natt gumman, somna om nu , alla andra barnen sover ju.
Kl 08.00 stod hon inte ut längre utan krävde att få komma upp och få välling. De va bara att ner med fötterna på de svinkalla golvet. brrr
Nu vart dottern nöjd iallafall.
Ringde syrran min och sa att vi ändrat oss och att vi visst ville följa med henne och hennes sambo till Helsingborg idag.
DETTA SKULLE VI ALDRIG HA GJORT! HA HA
Nej för de vart sagt att det skulle bli en snabb tur dit för att titta på lite kläder. En SNABB!
Men nejdå de vart de ej,
Och vem som helst som har barn vet att de inte är en speciellt bra kombination att vandra från en affär till en annan med en trotsig tvåring i vagnen. ÅHH!
Jag blev verkligen testad idag. Till max. Men jag förstår min älskade dotter. Inget kul för henne alls.
Som tur va fick jag uppiggande sms och samtal då & då från min älskade pojkvän.
Inget illa sagt om syrran och hennes kille alls. Nej de va trevligt att följa med , fast dottern skulle nog varit hemma om man säger så. För allas bästa.
Sen va de IKEA ! O där blev de liv i luckan på lillan. Hon började klä av sig mitt i alltihopa! Då tappade jag tålamodet och styrde vagnen mot kassan! Med en väldigt väldigt arg dotter. Försökte ignorera henne så mkt som möljligt. Inte lätt när alla arga tant JÄVLAR (ursäkta språket) blängde på mig som bara den. Vad trodde dom igentligen ?!
Så jag stod där i 10 minuter innan jag kunde slänga fram 12 kr för mig jäkla kudde jag skulle köpa.
Sen ut och få i ungen i overallen igen innan vi skulle ut ur affären. Väl inne i bilen ringde mob. Mikael!
Svarade och han säger direkt - Vad du låter deprimerad gumman?!
Åh äntligen har man hittat en karl som förstår en!
Kan de bli bättre? Nej knappast.
Sen väntades en vansinnes färd hem. Över en timmes bilresa där dottern absolut inte under några som helst möjligheter fick somna ( har precis slutat sova middag) Jag va helt slut i huvudet. O sista milen sa dottern hela tiden - Dumma er! då vi försökta på ALLA sätt hålla henne vaken. Ha ha
Inte lätt att vara liten ibland.
Nej nu ska jag väl ta & plugga lite igen. Har inte mkt kvar nu,
Snart ringer nog min älskling oxå.
LÄngtar såå tills fredag då vi får träffas igen.
Ska jag krama honom så länge så jag vet inte vad.
Kram på er!
/Petra


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback